Inbjudan till konferens

Föreningen för Synrehabilitering och Forum Vision bjuder in alla medlemmar till en kostnadsfri digital konferens den 23 april 2024.

Tema: Hälsa och rörelse i ett livsperspektiv

Tid: 9.30 – 15.30

Program Digital konferens 23 april FFS Forum Vision

 

Ny kurs i Orientering och förflyttning!

Kursen NMS004 Orientering och förflyttning vid synnedsättning eller blindhet 20 högskolepoäng kommer att ges under 2024, med start VT24. Kursen kommer att ges i Göteborg och Kongsberg, men ansökan till kursen görs via Universitetet i Sørøst-Norge. Se länk nedan.

 

Sista ansökningsdag är 1 november.

https://www.usn.no/studier/masteremner-synspedagogikk-og-synsrehabilitering/mobilitet-orientering-og-forflytning-1

 

Varmt välkommen att söka till kursen!

Inger Berndtsson

Digital Workshop

Forum Vision och Föreningen för Synrehabilitering, FFS, bjuder nu in till vårens sista digitala workshop torsdagen den 4 maj, kl. 13.00 – 14.30. Temat för workshopen är trafik.

Jonna Nyberg kommer att presentera sin avhandling ”Förändringar i transportrelaterad välfärd och myndighetsförtroende: En studie om personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall” och Elsa Vaara berättar om projektet TINA (Taktil Navigation) som handlar om trafikmiljöuppfattning via vibrotaktil kommunikation som en möjlighet att öka trafiksäkerheten för bland annat personer med synnedsättning, blindhet och dövblindhet.

Då flera har upplevt svårigheter att komma in på Zoom, sker detta workshop i Teams. Det går att ansluta både via programmet eller appen och via webbläsaren.

Varmt välkomna till seminarium inom nätverket ForumVision

Torsdag 27 april kl. 14.00– ca 16

Lokal: Pedagogen, Västra Hamngatan 25 (hållplats Grönsakstorget) sal A1 338 (våning 1, hus A).

 

Vårdprocess Syn och Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning (SKRS) 

Presentatörer: Sara Andersson, enhetschef Syncentral Göteborg, VGR och Sofia Evertsson, verksamhetsutvecklare Syn- och Tolkverksamheten, VGR

Seminariet behandlar Vårdprocess Syn, både den regionala för VGR och den nationella. Processen beskriver patientens re-/habiliteringsprocess från att remiss upprättas till att vårdplanen avslutas. Den omfattar remissbedömning, kartläggning, upprättande av vårdplan, utredande och behandlande insatser, uppföljning samt avslut av vårdplan.

Syftet med vårdprocessen är att:

• kvalitetssäkra insatserna som synverksamheten erbjuder sin patientgrupp
• gemensamma dokument stödjer och styr verksamheten mot målet god vård och likvärdiga insatser
• säkerställa rutiner för att dokumentera vården patientsäkert med gemensamma begrepp och termer

Seminariet kommer även att handla om Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning (SKRS). SKRS är ett nationellt kvalitetsregister som alla syncentraler i Sverige använder för att registrera patientbesök och de insatser som ges.

Syftet med SKRS är att:

• öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige
• utveckla process- och resultatmått efter relevanta evidensbaserade åtgärder
• utgöra underlag för forskning, verksamhetsutveckling och kliniskt förbättringsarbete

Möjlighet finns också att delta via zoom, kontakta någon i styrelsen för att information om hur du ansluter dig digitalt.

Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna!

Inbjudan till en digital workshop!

 

Vi i Forum Vision och Föreningen För Synrehabilitering, FFS, bjuder in alla våra medlemmar till en digital workshop onsdagen 19 januari 2022, kl. 13.00 – 15.00.

Workshopen är i Zoom och öppnas upp 15 minuter före utsatt tid för inloggning och teknikcheck.

 

Zoom-länk: https://spsm.zoom.us/j/88180444140?pwd=eHIyTkV5K1haL1hhTkhydDdlMlpMdz09

Svara gärna om du vill delta!

 

Programinnehåll och ungefärliga hålltider:

• 13.00 – 13.45: Specialpedagog Christina Westerberg och neuropsykolog Barbro Lindqvist presenterar vad CVI – utredningsteamet Västra Götalandsregionen gör. Verksamheten utreder barn och ungdomar 4-18 år.
• 13.45  – 13.50: Paus
• 13.50 – 14.05: Företagspresentation
• 14.05 – 14.10: Paus
• 14.10 – 14.55: SRF:s ledarhundsverksamhet, Susanne Haglund och Jessica Röttger

 

Har du frågor eller önskar få kontakt med föreningen, mejla kansli@ffss.se. Observera att mailadressen ffsworkshop2020@gmail.com bara används för att skicka ut och hantera inbjudningarna till denna workshopserie.

 

Välkommen!

Forum Vision och Föreningen För Synrehabilitering

 

---

Stort TACK!

IMC17 is now accomplish as the first IMC online conference!

A big thank you to all of you who participated in the conference and supported us in our work in various ways. A special thank you goes to the Friends of the Blind for the generous financial contribution, without which the conference could not have been carried out.

 

Nu är IMC17 genomförd som första IMC online konferens!

Ett stort tack till alla er som deltagit i konferensen och stöttat oss i arbetet på olika sätt. Ett särskilt tack riktas till De Blindas Vänner för frikostigt ekonomiskt bidrag, utan vilket konferensen inte gått att genomföra.

 

The local organizing committee (Den lokala organisationskommittén) from left to right: Inger Berndtsson (Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, GU), Marita Andersson Grönlund (Avdelningen för oftalmologi, SU, GU), Agneta Edvardsson (Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, GU) och Christina Westerberg (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

---

Deltidsstudie utan studieavgift -nordisk Master i synpedagogik och synrehabilitering.

Søknadsfrist 15. april www.usn.no/mss

 

Nå nærmer fristen seg for å søke studier med oppstart til høsten. Søk nå –fristen er 15. april! Er det ikke aktuelt for deg, del gjerne informasjonen med andre du kjenner som kan være interessert.

 

Syn er viktig for læring, mestring og inkludering -hele livet. Økte krav til synet i hverdagen i skole, yrkesliv samt den aldrende befolkning, fører til større behov for fagpersoner med avansert kompetanse innen synspedagogikk og synsrehabilitering i hele Norden. USN tilbyr en tverrfaglig nordisk master innen synspedagogikk og synsrehabilitering. Studiet er samlingsbasert, på deltid (120 studiepoeng/4 år), uten studieavgift.

 

For at barn, voksne og eldre som er synshemmet eller blinde skal kunne delta i læring, arbeid og samfunnsliv, har de behov for spesiell synsutredning, opplæring, tilrettelegging og rådgivning. Dette krever høy kompetanse innen spesialpedagogisk arbeid, syns(re)habilitering og tverrfaglig samarbeid. Andelen med redusert syn øker, og det er behov for flere med kompetansen vårt masterprogram gir.

 

Siden oppstart av masterprogrammet i 2015, har vi utdannet studenter med mer enn 12 ulike fagbakgrunner innen helse- og pedagogiske fag fra hele Norden. I programmet har omtrent halvparten av studentene pedagogisk bakgrunn, fra barnehage, skole og voksenopplæring, og resten har helsefaglig bakgrunn fra sykehus, rehabiliteringsinstitusjoner, kommunehelsetjenesten eller private/offentlige optikervirskomheter. Vi har også studenter med en helt annen bakgrunn. Noen kommer rett fra en bachelorgrad, men flere har erfaring med barn eller elever som er blinde eller har redusert syn. Mye av det praktiske arbeidet kan utføres på egen arbeidsplass, men studentene er også i praksis i andre virksomheter. Vi har fire fagfordypninger: Optometrisk rehabilitering, Mobilitet, orientering og forflytning, Synsrehabilitering etter hjerneslag og andre hjerneskader, og universell utforming. De fleste som er ferdige fortsetter å jobbe hos sin arbeidsgiver, men vi ser og at det er etterspørsel etter våre ferdige kandidater som synspedagoger eller i annen synsrehabilitering.

 

Det er fokus på integrering av praksis og teori, tverrfaglig samarbeid. Studiet er egnet for alle som er interessert i å arbeide med folk som ser dårlig, eller som er blinde. Vi samarbeider tett med praksisfeltet, inkludert Statped, voksenopplæringen i Oslo, Hurdal syn- og mestringssenter, Instituttet for blinde og svagsynede, samt flere Syncentraler i Sverige. Studiet kvalifiserer til opptak i phd studier og videre forskning. Våre masterstudenter har presentert sine masteroppgaver på ulike internasjonale konferanser, og skrevet fagfellevurderte artikler Spesialpedagogikk 4-2017 s 36-48 og vært omtalt i media Blinde barn og sosiale medier.

 

Studiet er i samarbeid med Gøteborgs Universitet. For mer informasjon og dato for samlinger gå til www.usn.no/mss. Frist 15. april.

 

Som programansvarlig ønsker jeg deg velkommen til å søke, og lurer du på noe er det bare å ta kontakt.

 

Vennlig hilsen,

Helle K. Falkenberg

 

 

———————————————————————————-

Mobility Conference

Online conference for IMC17: April 23-25 2021. We look forward to welcoming you to join us at this exiting event!

Read more!

 

The International Mobility Conference (IMC) Executive Committee is excited to welcome practitioners, researchers, and associated professionals in the field of orientation and mobility (O&M) to to a digital ONLINE Conference for IMC17, 23–25 April 2021.

The conference will build on interdisciplinary professional and academic work. Here we want to bring together researchers, practitioners and people with visual impairment and blindness in order to facilitate the sharing of knowledge and collaboration across different perspectives on orientation and mobility (O&M).

We want to extend our shared knowledge in the field of O&M in a broad sense; being challenged by new research results, together discuss new interpretations of the function of O&M for living a healthy life, and gain new insights into designing rehabilitation initiatives and programs. Bringing together researchers and professionals from a wide range of disciplines guarantees that the complexity of O&M in daily life will be illuminated in all its facets and dimensions. We want to challenge you all to further broaden the knowledge base for our profession.

See you soon in a digital format!

Inger Berndtsson
Chair, the Local Organizing Committee

 

———————————————————————————-

Master i synpedagogik och synrehabilitering

Möjlighet att söka till introduktionskursen i Master i synpedagogik och synrehabilitering vid Universitetet i Sørøst-Norge utan att gå hela programmet.

Introduktionskursen Introduksjon til spesialpedagogikk, rehabilitering, optikk, øye og synsfunksjon 15 hp ges nu som fristående kurs på deltid och är öppen för ansökan från 20 juli.

Se hemsidan för ytterligare info.

https://www.usn.no/studier/finn-studier/optometri/masteremner-synspedagogikk-og-synsrehabilitering/

 

Det finns också fortfarande möjlighet att söka till kursen Orientering och förflyttning vid synnedsättning eller blindhet 20 hp ht20-vt21 med 33 % studietakt.

https://utbildning.gu.se/kurser/kurs_information/?courseId=PDA204

 

—

Newsletter IMC17 June 2020

In less then a week, we would have met in Gothenburg for the 17^th IMC conference. The corona pandemic set a stop to this but we were fortunate to be able to postpone the conference to the 22-25 April 2021. We now look forward to welcoming you next year to join us at this exciting event.

Many of you have earlier registered for the conference. In your case, the registration, as well as the other bookings (study visits, dinner, hotel etc.) have been automatically transferred to the new dates. Even the abstracts accepted for the oral and poster presentations, as well as the workshops, continue to be valid.

We are also pleased to inform you of the possibility to submit new abstracts for the conference in 2021. The abstract submission will be open between 1^st September and 15^th October.  We encourage you to take the new opportunity to share research and development in the O&M area in a broad sense. You will find the conference themes listed on the homepage. Please also feel free to submit another abstract, even if you already have one accepted.

New registrations to the conference in 2021 are welcome. The new deadline for early bird registration is 22^nd January 2021. We cordially invite you to take the opportunity to access the most recent developments within O&M, to meet old and new colleagues and to be inspired and inspire others to continue working in this dynamic and inspirational area from all across the globe.

By mid-December, we aim to have the program in place for the conference in 2021. This will be accessible on the IMC 17 homepage. Please visit the same for regular updates and news.

We from the local organizing committee, wish you all a wonderful midsummer!

Inger, Christina, Marita, Agneta, Shruti, Anders och Gunilla

www.ips.gu.se/imc17

IMC17 is postponed – new date will be announced

Due to the current situation with the Corona virus in Europe and in the rest of the world, we have decided to postpone the IMC gathering to another date to be announced when the pandemic situation is more under control. We hope you understand our decision; this is the safest we can do by now for all.

Regarding the registration fees and hotel bookings we will send you more information as soon as possible. This preliminary information is just to let you know that the IMC17 gathering has been postponed, so you should not take any action for your trip to Sweden in June.

We are very pleased with your interest for the conference and invite you all to take part in IMC17 when it will be rescheduled as soon as possible. If you are a presenter, or are running a workshop, your abstract which was accepted, stays valid to the new date when be announced.

Take care of yourself, your families, your colleagues and friends. We will come back with more information as soon as possible.

Stay well and our best regards,

Inger Berndtsson, Associate Professor,
The IMC17 local committee and the
IMC Executive committee

REGISTER NOW FOR IMC17

 

 

The Early Bird registration is open until 3^rd March 2020.

This will be a lovely opportunity to catch up with old friends and colleagues, as well as making new contacts from around the world. At the same time, you will perhaps stay some extra days in Sweden for vacation or travel.

 

The IMC17 will provide an interesting, varying and challenging scientific programme with oral presentations, posters and workshops, in accordance with the topics of the conference. We are also proud to announce some of the keynote speakers who will bring these topics even further and elaborate on the theme Challenges for an inclusive society.

 

Duane Geruschat, Ph.D. will talk about regenerative vision and the theory of how sight is provided and the development of an orientation and mobilityprogram to improve the use of this new vision.

 

Kamal Lamichhane, Ph.D. will give a lecture on if and how it is possible to overcome obstacles to the path of social inclusion and economic independence.

 

Håkan Thomsson, president of the Swedish Association of the Visually Impaired will present some of the challenges faced by people with visual impairment and blindness in Sweden.

 

The conference venue is located in the centre of Gothenburg, at the Faculty of Education, University of Gothenburg, in a cosy part of the city. The venue is also fully accessible.

We look forward to see you all in Gothenburg during the most pleasant month of the year. Together we will bring memories for life.

 

Register for the conference

 

All the best,

Inger Berndtsson, Ph.D. chair the Local Organizing Committee

———————————————————————————-

 

 

 

Den 22–25 juni 2020 står Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet som värd för konferensen IMC17 International Mobility Conference. Konferensen uppmärksammar i vid bemärkelse området orientering och förflyttning för personer med synnedsättning eller blindhet med eller utan ytterligare funktionsnedsättningar, ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Temat för konferensen är Challenges for an inclusive society. Call for abstract finns på konferensens hemsida och riktas mot följande områden:

• learning, activity and participation
• the relation between the human being and the environment
• VISION 2020
• theory and development of orientation and mobility

 

Abstract kan anmälas fram till 15 november.

Klicka här för att Se på den engelska webbsidan för IMC17 för mer info.

Tänk också på möjligheten att ditt företag eller organisation kan medverka i utställningen som kommer att placeras centralt i konferenslokalerna. Vi är också tacksamma för sponsorbidrag. Mer info finns i dokumentet Invitation to sponsorship & exhibition som kan laddas ner från konferensens webbsida.

Registreringen öppnar inom kort.

Varmt välkomna att bidra till och delta i konferensen!

Lokala organisationskommittén för IMC17

———————————————————————————-

Forumvisions nationella konferens, 12-13 oktober 2017

Boka in årets nationella konferens i ForumVisions regi, Människa- Miljö i samverkan

Årets tema: Mångkulturalitet inom synområdet

 

170207

Årsmöte

Den 23 mars 2017 kl 17.00 hålls föreningens årsmöte i Göteborg på Pedagogen, A-huset, våning 1, A1 332.

 

170121

Sociala medier

Nytt för i år är att föreningen även finns på facebook, twitter och instagram.

 

170111

Disputation

Ann-Britt Johansson kommer fredagen den 27 januari (kl 13.00) att försvara sin doktorsavhandling:

Se och hör mig – Personer med förvärvad dövblindhets erfarenheter av delaktighet, rehabilitering och medborgerligt liv.

Avhandlingen försvaras offentligt i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Länk till avhandlingen.

 

160607

Anmälningsblankett och program för årets nationella konferens (8-9 september 2016) finns nu att ladda ner. Sista anmälningsdag är 24:e augusti 2016.

Observera: reducerat pris om anmälan görs senast 12:e augusti.

 

160404:

Det är nu möjligt för medlemmar att ansöka om stipendium.

Sista ansökningsdag är 22:e april 2016.

 

160211:

Anmälningsblankett och program för vårens workshop i Orientering och förflyttning (26-28 april) finns nu att ladda ner. Sista anmälningsdag är 4:e april.

 

160122:

Föreningens årsmöte sker kl 17.00 den 15:e mars 2016.

 

160122:

Tema för årets nationella konferens är Orientering och förflyttning.

Konferensen sker 8-9 september 2016.

 

2013

Årsmöte och Idéseminarium 2013
Årsmötet kommer att hållas fredag 15 mars kl. 17.00
Var: Pedagogen i Göteborg, lokal A2 136 (våning 2 i A-huset).

HUR SKA FORUM VISIONS FRAMTIDA VERKSAMHET SE UT?!

Efter årsmötet bjuder vi på buffé och startar sedan idéseminariet som håller på under fredagskvällen fram till ca kl. 21 och fortsätter på lördag
16 mars kl. 8.30–12.00

Vi kommer att ledas av en processledare under seminariumet.

Anmäl dig till Inger.Berndtsson@ped.gu.se senast 8 mars

Hälsning Styrelsen

2012
6/11

SE OCH HÖR MIG

Forum Vision inbjuder till seminarium tisdag 6 november 2012

Tema: SE OCH HÖR MIG – hur personer med förvärvad døvblindhet upplever delaktighet i sin rehabilitering

Ann-Britt Johansson, doktorand och syns-og mobilitetspedagogEikholt, Nasjonalt ressurssenter for døvblinde i Norge

Pedagogen Hus A lokal A2 136
kl. 16.00 – ca 18
Fika från 15.30

Anmäl till Inger Berndtsson (inger.berndtsson@ped.gu.se) om du önskar fika innan seminariet.

Varmt välkomna!
Styrelsen ForumVision

2012
19/3

Årsmöte hölls på Pedagogen varvid ny styrelse valdes se under: Om oss
Gunnar Dyhre och Johan Sjöstrand valdes som hedersmedlemmar.
I samband med årsmötet höll Inger Jonasson ett mycket intressant anförande om vad begreppet Tvärvetenskap omfattar.

Barnbokens författare redogjorde för sina respektive kapitel i den bok om Barn med nedsatt synförmåga som snart kommer i tryck hos Studentlitteratur.

2011
15 – 16/9

Referat från Forum visions konferens 15-16 sep 2011

Journalist Eva Fridh/ JICE

Den 15 – 16 september ägde konferensen Människa – miljö i samverkan rum. I dagarna två hölls föreläsningar på de båda temana belysning och medicinska framsteg inom ögonforskningen.

Professor Reine Karlsson inledde genom att prata kring ämnet belysningsrevolutionen. Enligt honom är belysningsindustrin en framtidsbransch med stora möjligheter till nya arbetstillfällen.

– Höga miljökrav i kombination med teknisk utveckling och fokus på förståelse för användarens behov av en bra belysning är framgångsfaktorer, säger han. Om vi inte satsar på denna industri kommer någon annan att göra det. Kinesiska företag ligger i startgroparna.

Forskning pågår om ljusets betydelse för hälsan. Ett exempel är doktor Thorbjörn Lakes undersökning. Han lät elever vistas i klassrum med olika stor tillgång till dagsljus. Studien pågick under ett läsår. De elever som höll till i ett klassrum på andra våningen presterade bättre på proven och sade sig må bättre än kompisarna som tillbringade skoldagen i ett klassrum på bottenvåningen. Skillnaden var märkbar under den mörka årstiden. När solljuset återvände på våren kom eleverna på bottenvåningen ikapp såväl prestationsmässigt som i upplevd hälsa.

Det tredje föredraget bestod av en demonstration av hur dagsljus och belysning kan samspela för att skapa en bra miljö för förskolebarn. Arkitekten Jonas Kjellander har designat Matildelunds förskola i Kumla.

Han påpekar att skolan och förskolan är såväl barnens som personals arbetsplats.

– På andra arbetsplatser varierar belysningen beroende på vad som skall utföras där. Ljussättningen skiljer sig åt mellan ett kontor och ett konferensrum. I skolan finns ofta en generell belysning som skall fungera i alla sammanhang. Det blir sällan bra.

På Matildelunds förskola går det att anpassa belysningen till olika aktiviteter som lek och samlingar. Dagsljuset tas till vara genom stora fönster mot innergården.

Satsningen på barns behov är självklar för Jonas Kjellander.

– Barnperspektivet är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle. Om vi bygger belysningslösningar som är bra för barn är de bra för alla.

Sist ut dag ett var doktorerna Jörgen Thaung och Björn Löfving. De visade exempel på hur viktig rätt belysning är för att undvika bländning.

– Normerna för belysning är utformade med friska, unga människor som utgångspunkt. En lampa som är felplacerad innebär obehag och till och med en säkerhetsrisk för en person som till exempel har grå starr, säger Jörgen Thaung.

De båda männen åker runt till fastigheter och offentliga platser i, och i närheten av, Göteborg. Där fotograferar de belysningen och datorsimulerar hur den ter sig för personer med olika former av synnedsättning. Framöver kommer deras verktyg, VISSLA, att användas redan på ritningsstadiet. Björn Löfving visar ett foto på en gångväg.

– Höga stolpar med starka lampor ger dålig kontrast mellan asfalt och rabatt nattetid. Jag var själv ute och provade rabatten och den var väldigt kladdig.

Han anser att riktlinjer för belysning av gångvägar behövs. Det är där som personer med synnedsättning rör sig.

– Om belysningen fungerar för dem som ser dåligt är den bra för alla.

De senaste rönen inom ögonforskningen stod på schemat dag två. Först ut var professor Ann Hellström som forskar om utveckling av ögonsjukdomen ROP hos för tidigt födda barn. ROP kan leda till svår synnedsättning eller blindhet. De prematura barnens ögon är inte färdigutvecklade och när de växer bildas sjukliga blodkärl på näthinnorna och i glaskroppen. Om blodkärlen inte förstörs genom laserbehandling orsakar de spänningar i vävnaderna som leder till att näthinnorna lossnar. Idag screenas alla för tidigt födda bebisar och om tecken på ROP syns opereras de. Barnen är sköra och ögonundersökningarna innebär risker för dem. Nu tror sig forskarna ha funnit en skonsammare undersökningsmetod. De studerar barnens vikt och mäter nivån av tillväxthormonet IGF1 i deras blod. Ju lägre vikt bebisen har och ju lägre nivån av IGF1 är i blodet desto större är risken för ROP.

– Vi har inlett en studie där vi har gett fem prematura barn en dos IGF1. Ingen av dessa har utvecklat ROP. De har inte heller fått några biverkningar av behandlingen.

Professor Maria Thereza Perez redogjorde för de senaste rönen inom stamcellsforskningen vad gäller behandling och transplantation vid näthinnesjukdomar. Stamceller är celler som är omogna. Forskarna får dem att utvecklas till olika typer av celler som till exempel muskelceller. Nu har forskarna lärt sig att backa en cells utveckling så att den går från att vara exempelvis en hudcell till stadiet efter en stamcell.

– Det gör att vi kan använda celler från patientens egen kropp. Då undviker vi det etiska dilemma som uppstår när vi tar celler från ett embryo.

Tidigare har forskarna lyckats transplantera stamceller till hornhinnor med bra resultat. Nu är steget från djurförsök till klinisk forskning taget även när det gäller näthinnor. En forskargrupp i Japan har odlat fram en näthinna i ett laboratorium medan en grupp i Tyskland har injicerat stamceller på sjuka näthinnor. Patienterna fick tillbaka en minimal synrest.

– Dock vet vi inte om det är stamcellernas förtjänst eller om de enbart fungerar som skydd för de celler som redan finns på näthinnan. Vi vet heller inte hur länge effekten av behandlingen håller i sig.

Maria Theresa Perez ser ljust på framtiden för stamcellsforskning, gärna i kombination med andra metoder som genterapi och transplantationer av näthinnor.

Sist ut var Dr Walter Wrobel från Tübingen. Hans forskargrupp opererar in chip bakom gula fläcken i näthinnorna hos tjugo vuxenblinda patienter. Via en sladd sänds informationen från implantatet till en receptor som fästs bakom örat. Nu börjar personerna se. En man, som varit blind i 15 år, kan läsa sitt namn och se skillnad på formen av ett äpple respektive en banan. En kvinna kan väja för en stolpe på gatan. På grund av infektionsrisken måste chipet tas ut efter 300 dagar.

– Nästa steg blir att fästa chipet permanent, säger Walter Wrobel.

Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid Dr. Carl-Olof Reutervings föreläsning om ögonkomplikationer, behandling och ny forskning för att hindra utveckling av och behandla nybildade kärl i näthinnan vid diabetes.

……………………………………………………………………………………

Refererat från övr deltagare: Carl-Olof Reuterving gav en intressant insyn i dagens behandling av diabetesförändringar i ögonen

 

2011
24/3

Årsmöte.

Årsmötet förlöpte som planerat. Tyvärr mycket få deltagare så styrelsen kommer inom kort att konstituera sig.

2011
24/3

Arbetsterapeut Annika Khalif, Medicinsk rehabilitering Högsbo sjukhus, höll ett intressant föredrag om hur man upprättar rehabplaner i samråd med patienten och de personer som finns i hans närhet i hemmet och inom rehabiliteringen. Hon berättade också hur planen följer patienten ut från sjukhuset och hur den består av flera steg.
Man har sett en starkt ökad insikt och motivation hos patienten och hans närmaste i hemmet. Planen följer patienten ut från sjukhuset och inblandade aktörer kan på så sätt alla följa samma linje. De arbetar starkt i team och en person utses till Lots och hjälper patienten genom rehabiliteringsprocessen.

2010
18/11

Beatrice Christensen Sköld föreläste om sin avhandling:
”Vi kan inte alla passa till hantverkare – Blinda kvinnors bildningsprocess
1879 – 1923, ur ett kombinerat handikapp-, kvinno- och pedagoghistoriskt fokus den 18 november.

Citat ur avhandlingen beskriver vad kvinnornas kamp för att kunna leva självständigt innebar för drygt hundra år sedan:
”Som blind kvinna vid förra sekelskiftet var det i stort sett omöjligt att få ett yrke att försörja sig på. Oavsett hur begåvad man var.”

Beatrice har arbetat många år på Talboks- och punktskriftsbiblioteket och bidrog till att regeringen 1984 antog ett av henne formulerat förslag att blinda personer skulle ha möjlighet att studera vid universitet och högskola.
Hon skrev en artikel om bibliotekets kvinnliga grundare insåg jag att blinda kvinnors historia inte var skriven. Ingången till avhandlingen var blinda kvinnors bildningsprocess från det att staten 1879 grundade ett särskilt institut för blinda. Källmaterialet för avhandlingen som fanns i Tomtebodaskolans arkiv bildade ingången till avhandlingen. Hon fann att utbildningen på blindinstitutet i de teoretiska ämnena var densamma för pojkar och flickor men pojkarna fick dessutom en yrkesutbildning. Flickorna fick lära sig att sticka strumpor men det kunde de inte försörja sig på. De gjordes beroende av andra och många hamnade på fattighuset som gamla. Detta ändrades något på 1920 talet när De blindas förening bildades och kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för blinda byggdes upp som ett stödjande nätverk över hela landet. Det fanns många hinder för kvinnor vid denna tid och det gällde i högre grad kvinnor med funktionsnedsättning. Bland blinda kvinnor fanns många starka personligheter och de omnämndes som rebeller. Dessa kvinnor kom att betyda mycket för utvecklingen. Beatrice menar att avhandlingen är viktig för att förstå hur utvecklingen från särskilda skolor till dagens inkludering i dagen skola har vuxit fram ur ett historiskt perspektiv. Processen är långsam men den går framåt.

2010
4/12

Besök av Mary Law, besök i Göteborg mellan den 12 och 19 september, 2010. 

Professor Mary Law, PhD, är verksam vid McMaster University, School of Rehabilitation Science, Hamilton, Kanada.  Hon är också en av initiativtagarna till CanChild Centre for Childhood Disability Research. Mary Law är välkänd och respekterad både i Kanada och internationellt. För att nämna den senaste hon var inbjudan som key-note talare till var vid världskonferensen för arbetsterapeuter, WFOT, i Chile i maj 2010.
Mary är barnarbetsterapeut och hennes forskning har fokuserat på att utveckla och utvärdera arbetsterapeutiska insatser inom habilitering. Tonvikten har legat på delaktighet och de omgivande faktorernas betydelse för barns möjligheter att delta i vardagens aktiviteter. Dessutom har Mary bedrivit forskning om utveckling och validering av betydelsen av den klient-centrerad hab/rehabilitering. Hon har varit med att utveckla COPM (Canadian Occupational Performance Measure) som är översatt till svenska och används inom arbetsterapi verksamheten i Sverige. Hon har också lyft fram och utvecklat begreppet evidens inom rehabilitering. Mary har publicerat en mängd artiklar i vetenskapliga tidskrifter och författat flera böcker.
Under två veckor i mitten av september var professor Mary Law på besök i Sverige. ForumVision har i samarbete med Karolinska institutet Neuropediatriska Enheten varit arrangörer. Besöket under v 37 i Göteborg planerades tillsammans med Sahlgrenska akademin institutionen för kliniska neurovetenskaper avdelningen för arbetsterapi och VG-regionens FOUU råd inom habilitering.
Mary Law gav två öppna föreläsningar under veckan där den ena fokuserade på delaktighet och den andra på både delaktighet och evidens. Intresset var stort och både kliniker och studenter deltog. Antalet deltagare var ca 100 vid varje tillfälle. Dessutom anordnades ett seminarium för doktorander och master studenter i arbetsterapi och ett seminarium där Ulla Kroksmark presenterade projektet med titeln: ”Exploring the participation of children and youth with visual impairment in occupations.”
Det fanns också flera tillfällen till informella diskussioner om vad som är viktigt att utveckla inom hab/rehabilitering i Sverige och i ett internationellt samarbete.

 

2010
26/9

Lite noterat från vår konferens Människa Miljö i samspel 2010 med tema Tillgänglighet 2010:

Konventionen för mänskliga rättigheter gäller alla inte bara personer med funktionshinder.
Konferensen hade 3 huvudtema:
1.    Tillgänglighet till kultur
2.    Medborgarskap – rättigheten att själv kunna ta till sig information genom läsning
3.    Tillgänglighet till omgivningen – att kunna orientera och förflytta sig

Bengt Göransson: Kultur – tillgänglig men aldrig utan ansträngning

Bengt gav synpunkter på tillgänglig kultur.
–    Om man i lagar lägger in funktionshinder speciellt ställs de funktionshindrade utanför demokratin. Man kan inte stoppa den nya tekniken tills alla kan nyttja den och man måste identifiera den effekt ny teknik kan få och vara beredd att anpassa den för olika behov.
–    För att nå dit man vill gäller det att skaffa så lite information som möjligt, avgöra relevansen i den och sålla bort för att kunna nå dit vi vill.
–    Vi lever i ett informationsbrus som kan göra en döv för väsentligheterna.
–    Kvalitet är det som igenkännes som kvalitet. Kunskapen i världen är konstant och bestäms av den samlade kompetensen i människors hjärna.
–    Kultur är alltid gemensam, det finns ingen enmanskultur
–    Det är farligt när verkligheten runtom oss förvandlas till underhållning – tex när informationsflödet om krig och katastrofer blir blasé
–    Skolans stora uppgift är att föra livsarv vidare

Eva Lisskar-Dahlgren: Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – regeringens arbete med genomförandet

Eva redogjorde för konventionen om fria rättigheter och den skrevs på av Serige 2007. Den skall ligga till grund för den framtida fnktionshinderpolitiken. Handikapprörelsen lämnar in en parallell rapport tillsammans med regeringens om de extra insatser som kan behövas.
FN genomför förhör med de olika länderna om deras arbete för mänskliga rättigheter..Man skall nu införa en uppföljningsdel om hur man i varje land har nått sina tillgänglighetsmål.
Regeringens plan inom olika områden:
–    SK viljedokument utformas om: Arbete för alla – speciella insatser som underlättar inträdet i arbetslivet för funktionshindrade. Publiceras juni 2010.
–    Medier. Ny teknik skall tas tillvara tex inom TV med tolkar ochtext mm för att TV  skall bli tillgängligt. Hjälpmedelsverksamheten måste gå hand i hand med denna nya teknik
–    Fysisk miljö: Plan- och bygglagen har redan krav på tillgänglighet av alla byggnader för all. Här finns mycket kvar att göra. Tillgänglighet 2010 skall vara ett krav redan vid byggplan och översiktsplanens skede. Boverket vägleder kommunerna.
–    Gapet mellan regler/lagar och kunskap är många gånger stort.
–    Informationsteknologin är viktig för tillgängligheten till nyheter
–    Medvetandegöra och genomföra information om konventionen görs av Handisam genom informationsmateriel och konferenser över landet
–    Projekt Agenda 50 skall medverka till att konventionen följes

Jana Holsanova: Myter och sanningar om läsning

Jana har skrivit en bok i ämnet med samma namn på Norstedts förlag
Hon har studerat hur människor tar till sig information och hur vi integrerar text, grafik och bilder. Detta har hon gjort genom att med en speciell utrustning kunna registrera och mäta ögonrörelser över det material som läses – s.k. eyetracking.. Hon har också kopplat mätningarna till försåelse av materialet.
Det finns många myter kring hur vi läser och hur vår uppmärksamhet riktas mot tex ett reklamblad.

•    Jag läser ingenting = läser inga böcker – men läser mycket ändå
•    Man läser hela tiden när man läser – beror på vad vi läser och med vilket syfte – om man djupläser eller scannar
•    Snabbläsningsmyten – stämmer inte. Hon har studerat personer som gått snabbläsningskurser före och efter. Deltagarna trodde att de läste snabbare men gjorde det inte
•    Man kan inte läsa fotografiskt och ta in en rad eller en sida samtidigt och samtidigt förstå vad man läser
•    När man läser tidning läses rubrikerna och ingressen sällan hela artiklar.
•    Det är inte alltid sant att det är lättare att förstå grafer och bilder än texter
•    Om man skall tolka en bild måste man kunna koppla det man ser med något man förstår för att kunna ta till oss innehållet
•    Relevanta delar av text och bild skall om de hör ihop stå ihop.
•    Med hjälp av färger kan man markera delar som hör ihop
•    Visuella gränser hjälper personen att sortera information

Gunvor Wilhelmsen: Synsvansker etter hjerneskade – synspedagogiske metoder i rehabilitering og opplaering

Gunvor gick igenom den synfysiologiska grunden för synupplevelse i hjärnan.
När vi orienterar oss i rummet och tex över en sida i en tidning är det mittlinjen vi förhåller oss till. Denna måste alltså medvetandegöras för personen som tex fått en hemianopsi. Det finns många modaliteter i synfunktionen som vi inom rehabiliteringen inte alltid tar hänsyn till t.ex.: Känna igen ansikten, se detaljer i helheten, tolka ansikte-kroppsspråk vid kommunikation. Man har också ofta en uttalad ljuskänslighet efter en hjärnskada.
Visuell neglekt är vanligt och ses ofta vid skada i höger hjärnhalva. De kan ha ett normalt synfält i testsituationen men på en bild negligerar de allt åt vänster.
Gunvor gav också en mycket uppskattad workshop om hur man går tillväga vid rehabilitering efter hjärnskada och det finns en filmlänk här på hemsidan där man kan få en hel del information

Camilla Ryhl: Tigaengelighed og universelt design – betydning og relevans for arkitektur og den byggede miljö

Tillgänglighet handlar nästa alltid om fysisk miljö och rörelsehinder. Miljön skall byggas så det är designat för alla och helst inte särskilja olika typer av funktionshinder. Man skall inte bara kunna ta sig från en punkt till en annan i rummet utan också ha möjlighet att läsa rummet så man får en inre bild och kan orientera sig i det.
Akustiken har visat sig vara av mycket stor vikt och felaktig akustik är ofta en barriär för att kunna trivas i ett rum.
Camilla har testat bomiljö och hemmamiljö. Hon har studerat flera  personer med syn – eller – hörselnedsättning. Alla reagerade mer på akustik än på rummets ledytor. Bra rum skall ha en efterklangstid mindre än 0,5 sekunder. Det är ljud i allting förutom i betong. Stora rum har längre efterklangstid och där är det svårare att hitta referenspunkter. Personer med grav hörselnedsättning vill hellre ha stora rum med klara ledstråk.

Emma Newman: Att vara blind på passage och perrong – som en resa utan skyltar och signaler

Emma har gjort en studie för att biodra till utformning av trafikmiljö för helt blinda personer.
Hon har studerat gångpassager och registrerat hur blinda identifierar varningsytor med käppen genom att använda olika underlag vid övergångar istället för kant vid övergång.
Hon har också studerat perronger och hur man kan orientera utefter en perrong som helt blind. Hon gjorde 6 olika stråk med olika underlag och bad om upplevelse av hur dessa underlag upplevdes. Strukturen har stor betydelse. Kupolplatta och gummiyta var bra att hitta och stanna vid. Sinusytan var svår att följa på en perrong.
Kapade kupoler som varningsyta var bäst.
Ni som vill läsa mer om detta kan kontakta Emma under om oss och få tillgång till hennes lic.arbete i ämnet.

Maria Wremme: Vem äger tillgängligheten? En brukares reflektioner med avstamp i samhällets tillgänglighetsarbete.

Maria höll en lättsam och samtidigt allvarlig föreläsning om tillgänglighet i praktiken.
Vad innebär det att vara på en annan plats med nedsatt syn?
Hur kan man sudda gränser så man uppfattar vem som har funktionshinder?
Ge tillåtelse att få uppleva omvärlden med de sinnen som fungerar!
Efter 2003 tar myndigheterna alltmer hänsyn till tillgänglighetsagendan. Det finns dock ingen omfattande forskning om synskadades tillgänglighet till den byggda miljön. Kunskaper finns bland personerna med synfunktionshinder men är inte sammanställd på ett sätt så myndigheter kan ta till sig informationen. Erfarenheterna måste utvärderas rätt och sammanställas.
En önskan om en förändring behöver inte innebära en ny värld men den befintliga världen kan göras mer tillgänglig.
Det största hindret är fortfarande andra personers attityder till funktionshinder. Det vore nog mer effektivt att i grunden påverka omgivningens människosyn.

Kristina Holmberg: Att förbereda personer att utnyttja tillgänglighet

Man bör använda den Nationella standarden för att introducera och lära ut mobility. Hon visade hur hon i sin träning utnyttjade ledstråk och varningsytor när käppteknik introduceras. Det finns i standarden råd och riktlinjer för hur man skall gå tillväga vid träningen men det är ännu mycket olika vid landets syncentraler hur man utnyttjar denna kunskap.

John Sundholm: Att kunna hantera sin mobiltelefon

John arbetar med grupprehabilitering i Stockholm. En av hans uppgifter är att introducera mobiltelefonens alla möjligheter som medger större tillgänglighet till information och tillgänglighet i otillgänglig miljö.
Han ger en grundlig genomgång av telefonens alla möjligheter och hjälper till med inställningar och genvägar för att den lättare skall kunna hanteras.

Marianne Lerenius: Datorn som redskap för tillgänglighet

Hur är tillgängligheten för samhällsinformation via Internet? Hemsidor och tekniken ändras hela tiden och det är därför svårt med möjligheten till tillgänglighet även på hemsidor som man ofta behöver besöka för sin allmänna information från samhällsinstanser.
I rehabiliteringen får man först lära sig hantera datorn i grunden.
Därefter tar man sig in på nätet. Det finns många lösningar som kan underlätta orientering över sidan. En är att om man vill läsa en tidning kan man istället skaffa en genväg till tidningens mobiltelefonsida – där finns en tydligare lista som man kan välja ur än när man måste leta över en hel tidningssida.
Det finns standarder och riktlinjer för hus men skall göra en hemsida på www.funkanu.se’
Man kan också gå in under Verktyg – Feeds och välja intresse på en tidningssida och sedan söka på det och få de artiklarna.

Kristina Alvaheden: Visade under hela konferensen en mycket intressant fotoutsällning om tillgängligheten i Alingsås för personer med funktionshinder

Efter konferensen hölls 2 parallelle workshops som jag tyvärr inte hade möjlighet att delta i.
En avhandlade som nämnts rehabilitering av personer med synfunktionshinder efter hjärnskada och en ny GPS-teknik vid orientering. Ryktet säger att de var mycket uppskattade.

Kristina Eriksson

2010
25/7

Rapport från 15th Internationella konferensen för arbetsterapeuter  Santiago, Chile

Konferensen ägde rum mellan den 4 och 7 maj, 2010 och det var första gången i Syd Amerika. Det var med stora förväntningar som jag klev på planet den 30 april som skulle föra oss via Paris till Santiago de Chile. Resan arrangerades av en resebyrå så sällskap av många kollegor från hela landet gav möjlighet att diskutera vad arbetsterapeuter i Sverige gör inom olika områden och det var verkligen bra. Den långa resan gav också en ytterligare möjlighet att gå igenom det omfattande programmet med 158 poster presentationer varje dag och 9 parallella muntliga presentationer.
Chile hade ju upplevt en stor jordbävning några månader innan och det fanns fortfarande spår av oro hos de chilenska kollegerna och i inledningsanförandet berörde man de insatser som man hade deltagit i. För övrigt såg man väldigt lite materiella spår i Santiago men jag fick en förståelse för hur det är att leva i ett land som har jordbävningar av och till då det kom ett efterskalv som gjorde att hotellet skakade men inget mer hände.

Så var det då dags för öppningen av konferensen och varje session översattes
så att alla deltagarna hade möjlighet att förstå, vilket innebar att alla engelska presentationer översattes till spanska och tvärtom. Detta fungerade perfekt och var väldigt stimulerande att vara med om. 2000 arbetsterapeuter från 50 länder deltog och naturligtvis var det Sydamerikanska inslaget stort. En av avsikterna till att konferensen som återkommer vart fjärde år flyttas runt världen är ju att förutom informera sig om den senaste forskningen och utvecklingen inom området också att lära sig om de förhållanden för arbetsterapeutisk service för olika grupper av personer med funktionsnedsättning, som finns i landet men också i närliggande länder.

De inbjudna tre key-note speaker kom två från Sydamerika, Dr Manffred Max-Neef Ekonom från Chile. Dr Sandra Galheigo från Brasilien och Professor Mary Law från Cananda, som båda var arbetsterapeuter. Dr Max-Neef är en av hundra kvalificerade visionärer inom världsekonomin och han diskuterade i vilken mån världsekonomin hade inflytande på rehabiliteringsinsatserna och hur de livsvillkor som personer med funktionsnedsättning levde under i ett globalt och framtida perspektiv. Han presenterade att nytt perspektiv att se på rehabilitering. Dr Galheigo målade en global bild av utveckling av rehabilitering med fokus på Sydamerikas möjliga utveckling av service. Dr Law gav en teoretisk orientering av på vilket sätt servicen måste utvecklas utifrån perspektivet delaktighet och aktivitet. Hon underströk att människor olika möjligheter att ta till sig nya färdigheter måste få ett större utrymme dvs. hur människor lär sig att bli delaktiga i nya aktiviteter.
Föredragen var inspirerande och tankeväckande och gav upphov till många livliga diskussioner i pauserna.

De parallella sessionerna som sedan tog vid kan delas in i följande tema: Forskning, evidens vid rehabiliteringsinsatser och utvärderingsmöjligheter av insatser för olika åldrar och diagnoser. Anförandet av Sue Berger från Boston om ”Low vision and leisure: The challenges of participation for older adults”, var verkligen intressant då hon hade tagit fasta på fritidsaktiviteter som kan ge motivation för äldre att delta och känna sig delaktiga i. Hon presenterade också ett program som skulle prövas under hösten och det skall verkligen bli spännande att se vilken förändring som är möjlig för de äldre med synnedsättning. Sue refererade till svenska studier som är utförda i Göteborg av Synneve Dahlin Ivanoff och Gunilla Brunnström.

Flera anföranden om barn med flerfunktionshinder var inspirerande och gav uppslag till andra sätt att erbjuda insatser även med begränsade materiella möjligheter men med personal med mycket engagemang. Dessa anföranden kom från Sydamerika och Afrika. Konferensen levde upp till sitt tema ”global sharing”.

Dessutom fanns det workshop där man diskuterade övergripande perspektiv som FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och barn. Fokus i dessa diskussioner var på vilket sätt dessa påverkar rehabiliterings insatserna men också hur de påverkar arbetet med att förebygga handikappande situationer både hos individen och i samhället. Dessa diskussioner var väldigt givande då det deltog kollegor och studenter från många länder och att ta del av hur man resonerade i olika delar av världen. Jag lärde mig mycket och det väckte många tankar om vad vi kan göra bättre. Framförallt handlar det om att hålla dessa konventioner levande genom att både diskutera men också handla utifrån konventionerna.

Workshopen om Tidsgeografisk metod som utvärderings instrument av rehabiliteringsinsatser blev väldigt uppskattat och intresset för metoden var stort.
Det har resulterat att flera arbetsterapeuter från Chile, Braslien och de Skandinaviska länderna har kontaktat mig för att kunna använda den både i forskning och i den kliniska verksamheten. Det stöd som jag fått från DBV för att utveckla metoden har verkligen kommit till nytta både i Göteborg och internationellt. Det kommer att innebära att personer med synnedsättning och andra funktionshinder kommer att kunna erbjudas de insatser av rehabilitering som de själva önskar utifrån den vardag de lever i.

Dessutom hade jag möjlighet att besöka ett center för barn med synfunktionshinder, som var ett internat och kunde konstatera att de insatser för barnen var sådana som Tomteboda erbjöd svenska barn för 30 år sedan. Mycket tid ägnades åt orientering och förflyttning (O&F), som barnen var verkligen skickliga i redan i tidig ålder. Däremot fanns det lite utrymme för lek och ingen samvaro med andra barn utan funktionsnedsättning. Vid diskussioner så tyckte personalen att det var ett problem när skolgången var avslutad och de skulle ut i samhället. De kände lite till den svenska modellen så jag hade tillfälle att berätta hur våra insatser är organiserade och vad som också är positivt och negativt för barnen som går integrerade i den vanliga skolan. Det känns som integrering är värdefull utifrån möjligheten att delta i de aktiviteter som alla barn är engagerade i men att vara ensam med sin funktionsnedsättning i sin klass och skola innebär också en känsla av att vara ensam med sin funktionsnedsättning. Ytterligare får barnen inte möjlighet att träna O&F för att uppnå den säkerhet som behövs för att självständigt förflytta sig till de aktiviteter och kamrater man vill.

En dag hade jag möjlighet att besöka arbetserapeututbildningen vid Medicinska fakulteten vid Universidad de Chile i Santiago. Förmiddagen diskuterade Liz Townsend, från Cananda och jag med studenter om arbetsterapi och i synnerhet om hur insatserna skulle utvecklas både för individen men också vad samhället måste ändras och tillpassas så att alla medborgare kan vara delaktiga. Studenternas engagemang och frågor var verkligen inspirerande och det känns som om utvecklingen av insatserna kommer att utvecklas i samklang med både personer med funktionsnedsättning och det samhälle som de lever i.
Eftermiddagen diskuterade vi med lärarna vid den medicinska fakulteten.

En kväll var den svenska delegationen på 72 personer bjudna till den svenska ambassaden i utkanten av Santiago. Vi togs emot av ambassadören Eva Zetterqvist, som berättade om det svensk – chilianska utbytet både kulturellt och affärsmässigt. Den svenska ambassaden var underbart vacker där det bästa av svensk arkitektur och design var samlat. Vi kände oss verkligen stolta den kvällen över att vara svenskar.

Sammanfattningsvis så var resan till Santiago de Chile en upplevelse både på det personliga och professionella planet. Chilianarna är vänliga, hjälpsamma och många pratar svenska eftersom många har bott i Sverige.

Göteborg den 25 juli 2010

Med vänliga hälsningar
Ulla Kroksmark

2010
31/5

Att vara blind på passage och perrong – som en resa utan skyltar och signaler är titeln på.Emma Newman licentiatavhandling. Hon försvarade den den 31 maj vid Institutionen för Teknik och samhälle, LTH, Lunds universitet.
Opponent var Professor MariAnne Karlsson vid Produkt- och Produktionsutveckling Design & Human Factors vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Emma Newman presenterade först sitt arbete och sedan tog opponenten över. Genomgången av avhandlingen blev mycket  lärorik och intressant för åhörarna.
Avhandlingen omfattar två studier; Identifierbarheten av varningsytor i trafikmiljö – Vikten av kant, djup och struktur på den taktila ytan för personer som är blinda och En blind persons upplevelse av att orientera på tågperrong – En fallstudie med fokus på utformningsdetaljer.
Avhandlingen presenterades på ett mycket förtjänst fullt sätt. Avhandlingen är skriven på svenska och med de vetenskapliga artiklarna på engelska som bilagor. Detta gör att avhandlingen sannolikt kommer att få större genomslagskraft i praktisk tillämpning.
En av slutsatserna av att man inte är beroende av kant vid övergångställe eller passage om det finns kupolplatta kommer sannolikt att leda till diskussioner bland O&FT instruktörer då denna slutsats berör grundmetodiken av käppteknik.

Emma Newman kommer att presentera sin avhandling på ForumVision den 16-17 september.

2010
29/4

Workshop i O&F Fristads folkhögskola

Tema: Perception

33 personer aktiva i mobilityträning deltog i årets workshop i O&F som hölls på Fristads folkhögskola. Workshopen  behandlade hur auditiv och rörelseperception kan användas för att lösa praktiska orienteringsproblem.
Innehållet fördjupades via föreläsningar, seminarier men framför allt genom praktiskt arbete, där vi själva prövade på att orientera genom att använda oss av auditiv- och rörelse- perception. Tillsammans arbetade vi fram övningar som sedan skall kunna användas i det praktiska arbetet.

Workshopen startardemed en presentation som behandlardehur en seende och en blind person kan ta del av och förstå varandras respektive världar. Därefter fick vi ta del av hur en blind person upplever och gestaltar världen och hur rörelse- och auditiva perceptionen används för att skapa förståelse av rum och vid orientering i olika miljöer.

Dag två kom att ägnas åt teoretisk fördjupning av begreppen auditiv- och rörelse- perception, vilket sedan utgjorde grund för praktiska övningar. Vi simulerade olika typer av hörselnedsättningar och använde oss av bindel för att erfara olika förändringar av världen och hur detta inverkar på möjligheter att orientera sig. Med grund i de erfarenheter na kunde vi tillsammans arbeta fram förslag till övningar, som kan användas i arbetet med att lära personer med synnedsättning och blindhet ett mer funktionellt sätt att orientera i olika miljöer.

Under workshopen diskuterade vi även checklistan över sinnesövningar som finns som bilaga till den nationella standarden samt tog del av arbeten som bedrivs utomlands.

2010
18/3

Årsmöte hölls på Ögoninstitutionen.
I samband med detta årsmöte fick vi lyssna till en mycket intressant föreläsning av Professor Ann Hellström.
Hennes forskargrupp studerar hur man skall kunna förhindra och upptäcka tidig debut av ROP hos mycket för tidigt födda barn.
Att screena alla för tidigt födda barn kräver en omfattande insats av barnögondoktorerna.
Man har funnit att de barn som inte följer sin tillväxtkurva har ökad risk att utveckla ROP. Genom att se på barnens tillväxt och mäta tillväxtfaktorer i blodet hos dem kan man inrikta sig mer på de som avviker i sin kurva och screena dem tidigt vilket kan förhindra synfunktionshinder att uppstå.
Man studerar också hur man genom att tillföra tillväxtfaktorer till dessa barn kan man förhindra uppkomsten av näthinneförändringar hos dessa utsatta barn.

Under årsmötet valdes 3 nya medlemmar in i styrelsen: Emma Newman, Eva Nielsen och Ingeborg Löfgren.

Synneve Dahlin – Ivanoff avgick och vi tackar henne för det arbete hon gjort i styrelsen under de år hon varit med.

2009
2/12

Johanna Blomstrand, arbetsterapeut och stipendiat i ForumVision, höll ett seminarium om synfunktionens betydelse för ”sköra” äldre i hemmet och hur man som arbetsterapeut med ett nytt instrument kan upptäcka synfunktionshinder. Synnedsättning bidrar starkt till fler olyckor i hemmet. Många äldre med bättre synskärpa än 0,3, som ofta är gräns för samhällets insatser, har visat sig ha stora synfunktionshinder.

2009
18/11

!8 november hölls seminarium på Pedagogen där bokprojektet diskuterades. Tyvärr var inte deltagandet så stort men Belysningsboken planerades och de övriga böckerna om Barn och om O&F är under aktiv planering.
Det letas efter pengar till projekten och de som känner till bra och prisvärda tryckerier ombeds höra av sig till styrelsen.

I samband med seminariet hölss styrelsemöte där framtida aktiviteter planerades

2009
17/9 – 18/9

Vår årliga konferens Människa Miljö i Samspel höls i år i september med underrubrik Arbete Studier.
Konferensen blev mycket uppskattad och var välbesökt. Samarbetet med FFS har flutit på välfungerande och vi tackar för stöd och sponsring.

Vi länkarna kan Du läsa en sammanfattning av vad som diskuterades.
Kvällens diskussioner hölls i trevlig samvaro på Barken Viking vid en god middag

Workshopen ¨på fredagen hölls av Thomas Göthberg från företaget Dolphin. Han visade förunderligt effektiva och lättillgängliga sätt att i datorn göra all skriven information tillgänglig.

Sammanfattning av Fred Reids föredrag

Sammandrag från konferensen

2009
14/7-17/7

13th International Mobility Conference (IMC 13) – ”More than a cane” – Marburg, Tyskland

Rapport från en av stipendiaterna Kristina Holmberg.

Ett soligt och tropiskt varmt Marburg tog emot oss för den 13e internationella konferensen i O&F, IMC 13.

En av konferensens invigningstalare var Dennis Cory, president IMC Internationell Committee, som också tilldelades den tyska föreningen för blinda och synskadades hedersmedalj (Ehrenmedaille des Deutschen Blinden – und Sehbehondertenvebandes, DBSV).

De intressanta och intensiva dagarna med föreläsningar inom olika områden som rör O&F varvades med utställning av hjälpmedel, en guidad rundtur till fots i Marburg och en festkväll utomhus på konferensområdet, der Deutschen Blindenstudieanstalt.

De närmare 100 föreläsarna var grupperade under rubriker som  tex Ledarhundar, Forskning/Vetenskapliga undersökningar, Specialområden, Metoder och material, Psykologi, Barn och O&F, ADL möter O&F, Att förflytta sig utan hinder, O&F i olika länder och Rehabilitering för seniorer, där jag själv stod för ett av bidragen med rubriken: ”In what way can low vision clinics help elderly people with low vision to independent and safe O&M? A deskription of clinical work.”
En innehållsrik och inspirerande konferens avslutades med bl.a information om IMC 14 år 2012 på Nya Zeeland och utdelning av ”Sutero-Cory award” som vid detta IMC tilldelades Dr Bruce Blasch.

Reflektioner utifrån konferensen av Emma Newman:

I skrivandet stund var det ett tag sedan jag deltog i konferensen, men jag vill ändå passa på att reflektera över dagarna.
Jag vill börja med att TACK för stipendiet! Det var en viktig konferens för mig och för mina pågående studier som doktorand. Planerare som jag är så var också staden vi var i mycket intressant. Marburg, en gammal stad med små krokiga vägar, gator av kullersten, och många, många trappor. I första anblicken tänkte jag tillgängligt? Hur?. Intressant var dock att i hela staden både den gamla och nya delen rörde det sig många personer med vit käpp. Människorna i staden verkade generellt medvetna om personer med synnedsättnings behov, på ett sätt jag aldrig tidigare möt. Kanske var det beroende av skolan som fanns i staden, Blista – Tyska blind institutet, där konferensen var förlagd.
Konferensen genomsyrades mycket av – Miljöns inverkan på förmågan till orientering och förflyttning. I det sammanhanget tyckte jag titeln på konferensen passade mycket bra ”More than a cane”.
Möten med människor från jordens alla hörn, många med fokuset på att lära sig mer om den byggda miljöns inverkan på O&F och/eller att dela med sig av sin kunskap. En blandning av yrkeskategorier gjorde både föredragen och frågorna som ställdes relevanta och diskussionerna var fylliga under dagarna.

2009
30/3 – 31/3

Årsmöte
Lokal: Pedagogen Göteborg

Vid årsmötet utsågs Erik Linner till
hedersmedlem i ForumVision
för sitt mångåriga stöd och intresse för
rehabilitering och för sin forskning
om exfoliationernas roll i ögat vid
glaukom.

Val av styrelse för 2009:
Ordförande: Ulf Stenevi
Kassör: Kristina Eriksson
Sekreterare: Ulla Kroksmark
Ledamöter: Inger Berndtsson och Synneve Dahlin Ivanoff

2009
18/3 – 20/3

Workshop Synscenter Refsnaes Kalundborg

Orientering och Förflyttningsträning av små barn med gravt synfunktionshinder

 

ForumVisions femte workshop inom området orientering & förflyttning genomfördes på Synscenter Refsnaes i Kalundborg, Danmark den 18-20/3 2009. Tema för året var orientering och förflyttning för mindre barn. Det var totalt 26 personer som deltog och deltagarna var personal vid syncentraler i Sverige, från Skåne i söder till Jämtland i norr.

Vi blev väl mottagna när vi kom till Refsnaes. Den svenska flaggan var hissad och vid skolans morgonsamling fick vi sjunga ”Fjäril vingad syns på Haga” och det kändes välkomnande.

Refsnaes Synscenter är en institution som fortfarande har en internatdel men även extern verksamhet med t.ex. kurs i mobility för små barn.

I Danmark använder man titeln mobilityinstruktör och sin yrkestitel som man har i sin grundutbildning. I Danmark utbildas instruktörerna vid Blindeinstitutet i Köpenhamn och genomför som heltidsstudier i 3 månader. I Danmark har beslutats att all mobilityundervisning skall ges av utbildad personal dvs. mobilityinstruktör.

Susanne Paulsen, ergoterapeut och mobilityinstruktör och Jan Björnhöj, pedagog och mobilityinstruktör höll i undervisningen och de praktiska övningarna. Innehållet i workshopen utgick framförallt från frågor som många av oss går och funderar på;

När är ett blint barn moget att gå med käpp? Vilken käpp väljer vi? Precane? Har barnet motoriska förutsättningar? Om barnet har svårt att lära – vad beror det på? Vilken betydelse har den sensomotoriska utvecklingen för barnets förmåga att färdas? Samt en massa andra frågor och svar diskuterades.

Ett av syftena vid ForumVisions workshop har varit att erbjuda deltagarna en möjlighet att själva få praktisk övning med att gå mörklagda, då det sällan ges tillfälle till det på hemmaplan. På Refsnaes fick vi möjlighet att arbeta parvis och lära oss en kortare route med och utan käpp.

På Refsnaes Synscenter fick vi en professionellt genomförd workshop, teori blandat med praktiska övningar. De har generöst delat med sig av sin kunskap och många fallbeskrivningar med traditionella lösningar men även individuella alternativa kreativa lösningar. Vi fick också del av det material som finns och produceras på Syncentret.

ForumVision har tidigare genomfört fyra workshops inom området och förra året genomfördes i den i Kristianstad med tema Artificiella ledstråk och naturliga.

Arbetsgruppen som planerar workshops inom området är Inger Berndtsson, Lisbeth Axelsson Lindh och Ewa Nielsen.
2009
10/3

Seminarium

Teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synfunktionsnedsättning

 

Inger Berndtsson och Ulla Kroksmark redovisade sin rapport om olika teorier och metoder som finns eller kan användas inom rehabilitering/habilitering av personer med olika grad av synfunktionsnedsättning.
Centrala frågor var:
Hur vet vi att den habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet som bedrivs har effekt för de personer som vi möter?
Inom rehabilitering/habilitering ses inget tydligt avstamp i teorier för den praktiska tillämpningen
Teorier och metoder har under 200-talet börjat ifrågasättas och problematiseras
Vilka teorier skall vi utgå ifrån?
Vilka metoder skall vi använda?

Frågorna var många och diskussionen livlig.
Rapporten som refererades och som skrivits av Inger och Ulla kan läsas på HI:s hemsida – se under nyheter.

2008
29/10

Seminarium

Synneve Dahlin-Ivanoff informerade om Vårdalsinstitutets projekt om äldre.

Studien uppdelad i 3 delar:

1. Förebygga funktions- och aktivitetsnedsättning hos äldre i riskzon som bor hemma och är precis i början av sin sårbarhet
2. Förbättra omhändertagandet i vård/omsorg med ökad vårdkvalitet för den äldre – en studie på Mölndals akutintag för att skapa bättre vårdkjedjor för den akutsökande äldre personen och förbättrade möjligheter att komma hem så snart som möjligt, samt minska behovet av akutbesök.
3. Palliativa team för personer vid livets slut. Patienten skall få stöd i ett palliativt team som genom större kunskap ger bättre vård och större trygghet för den sjuke och hans anhöriga

Förutom dessa åtgärder menade att ta fram metoder som kan evidensbaseras planerar man också studera hur implementeringen i den praktiska verksamheten kommer att fungera.

Därefter följde diskussioner om olika metoder

2008
18/9 – 19/9

Konferens Människa-Miljö-i-Samverkan

Klicka här för sammanfattning från konferensen 18-19 sep 2008

Thorbjörn Johnsson, journalist

Workshop ljudlokalisation 19 september 2008

Mats Nilsson, Bo Schenkman, Leif Sunesson, Inger Berndtsson
På eftermiddagen fredag 19 september hölls en workshop på Pedagogen om hur man kan lokalisera ljud med hörseln.

Bo Schenkman och Mats Nilsson redogjorde för för sina experimentala studier där de spelat in ljud i ett laboratorium så som det uppfattas av en person. Ljuden med eller utan eko var inspelade från olika avstånd.

Testpersonen får sedan lyssna till dessa inspelade ljud i hörlurar och tala om vid vilka stimuli han/hon kan uppfatta ett eko eller inte. Man vill testa om denna funktion kan tränas upp för att kunna utnyttjas i mobilityträning vid gravt synfunktionshinder.

Personer med synfunktionshinder är ofta mycket bra på att skilja dessa ljud och en del personer som tex Leif Sunesson är extremt bra på att urskilja eko från föremål framför sig.

Andra delen av workshop gick ut på att alla deltagare mörklagda fick testa att urskilja eko från vägg och från nedhängande hinder med växlande framgång. Ingen skadades allvarligt.

2008
16/4 -18/4

Den fjärde workshopen i O&F genomfördes den 16-18 april 2008 i Kristianstad.

Test av olika ledstråk
Den geografiska spridningen på de 16 deltagarna var stor.
Agneta Ståhl och Mai Almén, Lund, presenterade pågående och avslutade projekt om ledstråk och ledytor. Mai Almén informerade om gällande lagstiftning med särskild vid tonvikt på enkelt avhjälpta hinder. Man lyfte fram vikten av att forskare och praktiker har ett nära samarbete.
Vi testade de kontinuerliga ledstråksrutterna som lagts i Kristianstad och pågående projekt med ledytor på perrong i Eslöv.
Kristina Holmberg, Syncentralen Falun, informerade om arbetet med att utveckla den Nationella Standarden för O&F. Man har tagit fram checklistor för de olika delarna. Arbetet har gjorts inom Syntesprojektet. Mera detaljerad rapport och bilder kommer längre fram att presenteras .

2007
27/9

Det viktiga ljuset.

På den årliga konferensen ”Människa Miljö i Samspel” i september 2007 hölls ett heldagsseminarium under rubriken ”Se Bra Med Rätt Ljus – belysningens betydelse för äldre och synsvaga, ett utvecklingsarbete under 30 år”.
Tillsammans med Kristina Eriksson, ögonläkare och Jörgen Thaung, Med.Dr.,Civ.ing. hade jag tillfället att göra en sammanfattning och tillbakablick av mina 30 år med arbetet inom ämnet ”Belysning och Seende” – om vad som kunde vara värt att minnas och ta med sig som grund för framtida visioner.
Seminariet tog upp allt från historik med ljuskällornas och elektricitetens utveckling till forskningsarbete och studier av synskadades och äldres speciella ljusbehov samt sambandet mellan belysning och livskvalitet.

Att arbeta med belysning för äldre och synsvaga kräver kunskap med bred kompetens såväl inom belysningsteknik som ögat och seendet, men även inom området ickevisuella effekter som livskvalitet och välbefinnande. Som inredningsarkitekt med kompetens inom belysningsteknik och oftalmologi har jag haft god möjlighet att se behovet av anpassningar i miljön. Att ge ljus åt dem som ser sämst och har behov av specialbelysning är en viktig angelägenhet. Ljuset kan vara ett hjälpmedel som underlättar orientering, förbättrar arbetssituationen eller förhindrar olycksfall och som också hjälper den synskadade att i mesta möjliga mån klara sig själv och utnyttja sina synrester. En god belysning där såväl kvantitativa som kvalitativa faktorer uppfylls påverkar vårt välbefinnande både i bostäder och på arbetsplatser.

För att kunna samarbeta tvärvetenskapligt och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter är det av största vikt att få en gemensam nomenklatur såväl nationellt som internationellt. Det har länge saknats ett utbildningsmaterial som berör ämnet ur ett tvärventenskapligt och övergripande perspektiv.
Det är min förhoppning att mitt arbete på inst. för klinisk neurovetenskap och fysiologi, sektionen för oftalmologi kan fortsätta och generera nya idéer och resultat som kan komma de synsvaga och äldre till del.

Göteborg 2011-02-21
Gunilla Brunnström

Sörensen,S and Brunnström,G. (1995) Quality of light and quality of life: An intervention study among older people. Lighting Res. Technol.27, 113 – 118.

Brunnström,G and Sörensen,S. (2004) Quality of light and quality of life – the effect of lighting adaptation among people with low vision. Ophthal. Physiol. Opt. 2004 24: 274-280.

2007
26/3

Seminarium
Ulla Kroksmark
Habiliteringsprogram för tonåringar – utvärderings metod?

Kersti Nordell, PhD, tidsgeograf gav synpunkter på utvärderingsmetoden.

2007
12/12

Världsnyhet Eyeplus

12 december 2007 besöktes styrelsen av företaget Eyeplusus från USA. Eddy Christensson presenterade tillsammans med sina medarbetare ett helt nytt hjälpmedel för orientering och förflyttning som skulle kunna underlätta för gravt synfunktionshindrade att ”se”.

Syncentralen i Göteborg samt intresseorganisationen SRF hade även inbjudits till detta möte med föga respons.

Leif Sunesson och Josefin Bergstrand samt representanter från Polarprint i Göteborg deltog och testade också hjälpmedlet i ögonklinikens korridorer liksom vi alla övriga deltagare kunde göra. Hjälpmedlet är en liten digital ”kamera” monterad i en glasögonbåge och kopplad till en sensorplatta med flera rörliga små tappar som rörsig oberoende av varandra.
Tapparna kan skilja mönster av god kontrast tex ”se” tavlor, möbler och markeringar i golvet och tyda stora bokstäver. De mönster som ”ses” förss söver till sensorplattan, placerad på pannan i ett pannband och man kan känna mönstret mot pannhuden. Principiellt liknar det lite Optacon.
Hjälpmedlet skall utvärderas och man har bett ForumVision om hjälp att sprida kunskap i landet om detta hjälpmedel som är en helt ny uppfinning.

Leif Sunesson hade följande synpunkter om hjälpmedlet:

”Uppfattning om hjälpmedlet vid visningstillfället:
Ett svårt men inte omöjligt hjälpmedel att lära sig – i klass med Optaconen

Bedömning av hjälpmedlet efter träning:
Att kunna läsa stora bokstäver.
Att kunna urskilja och diskriminera olika hinder på minst tre meters håll.
Att kunna använda sig av hjälåmedlet vid orientering och förflyttning.

För att lära sig detta hjälpmedel krävs en förutsättningslös inställning. Du måste vara villig att lägga ner mycket tid. Om du är barndomsblind kan identifikationsproblem med dig som blind uppstå. Du måste vara villig att ändra på ditt beteende och livligare gå in för att utforska världen runt dig.

Hjälpmedel för andra:
Om andra är lika villiga att lägga ner tid på att lära sig detta är det nog möjligt. Så var det med Optaconen och så är det nog med allt nytt. Nyfikenhet måste vara en förutsättning dvs. att du måste ha barnets inställning till det som är nytt:”

2007
1 juni

Seminarium
Learning processeswitjin rehabilitation: The example of visual impairment and blindness

En presentation av hur man tar till sig information under rehabiliteringsprocessen framförd av
Inger berndtsson

2007
9/2

Peter Svensson
ForumVisions stipendium 2007 presenterar sitt projekt:

Studera intervention med aktionsforsknings ansats. Karin Rönnerman, lektor i pedagogik gav synpunkter på tillvägagångssättet.

2006
31 mars

Synneve Dahlin Ivanoff inleder med en orientering om sin forskning och forskargrupp.

Johanna Blomstrand, leg. arbetsterapeut, som ingår i forskargruppen presenterar projektet ’Utveckling av ett mått på synfunktion’.

2006
24 februari

Inger Berndtsson
Att lära nya färdigheter – utveckling av ett pedagogiskt livsvärldsperspektiv inom rehabilitering.

Gunnel Lindö
Ökar orientering och förflyttningsförmågan med hjälp av GPS och laserkäpp.

2005
December

Inger Jonasson och Ann-Britt Johansson:
Studie om lärande som grund för dövblinda personers upplevelser av delaktighet och medborgarskap.

2005
Oktober

Anders Gustavsson, professor, handikappforskning, Pedagogiska institutionen, Stockholm universitet. WHO – ICF, begreppet: Delaktighet

2005
16 september

Mirjana Vukoja:
Inomhuslekplats för barn med synnedsättning.

Kristina Eriksson:
Hälso-ekonmiska aspekter på rehabilitering.

Kersti Nordell:
Arbetslivet för unga med synnedsättning möjligheter och hinder för arbete.

Solveig Cronström:
Livskvalitet presentation av en metod samt exempel från unga med synnedsättning.

2005
4-7 april, London – Världskonferens

Presentationer:

The complexity of orientation and mobility.
Poster Inger Berndtsson.

Lighting in Homes for Elderly – a study about lighting conditions and needs for older people.
Oral Gunilla Brunnström

Assistive device use related to ADL-dependence studied cross-sectional and longitudinal.
Poster Synneve Dahlin Ivanoff, Ulla Sonn

Evaluation of the impact of a health promotion program on ADL performance and self-reported Health.
Oral Kajsa Eklund

Transition to adulthood for adolescence with visual impairment.
Development of a rehabilitation program. 
Poster Ulla Kroksmark, Kristina Eriksson

Evaluate the impact on sensory-motor and cognitive development on children with congenital cataract.
Poster Ulla Kroksmark

Playground indoor
Poster Mirjana Vukoja, Ebba Engelbrektson

ForumVision presentation
Oral Ulla Kroksmark, Inger Berndtsson

2004
HÖSTEN 2004

Workshop: Orientering och Förflyttning (O&F).

2004
VÅREN 2004

Ulla Nordenskiöld, med.dr., leg.arbetsterapeut, Sahlgrenska Akademin
WHO:s – klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

Kan ICF vara en modell för att finna kontaktytor inom nätverksgruppen för utveckling av forskning och utveckling?

© Copyright ForumVision 2008 | All rights reserved